Ikke alt er lov i krig og kjærlighet, og selv om det er løøøv som ligger i bunn kan det ofte kludres til med himla mye skit.
Et tema som har blitt nevnt ofte i våre research-runder er Bad Breakups.
Dette er noe den norske delen av relasjonsteamet kan tenke seg å utforske videre.
Empress Anna befinner seg nå på secret location i Norge noe sted, der hun lærer seg å sloss Wu Tan Kung Fu style. Dette har slettes INGENTING med løøøv å gjøre. Krig og kjærlighet bør nemlig holdes vidt fra hverandre hvis verden skal være et bra sted å leve.
Det sies at vi tukter de vi elsker mest, dermed er vi ofte rett så elaka (slemme) mot de vi er aller mest glad i. Og når usikkerhet blandes inn i bildet i en løøøvrelasjon, så kan folk gjøre forferdelige saker mot hverandre.
Jeg innleder med dette til en diskusjon om Bad Breakups, og stiller sprøsmålet: finnes det noe sånt som et BRA BREAKUP?
Please enlighten me!
tisdag 27 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
18 kommentarer:
En "bra" breakup är ju faktiskt när båda är ense om att man ska gå skilda vägar och att man kanske blivit mer vänner än älskande.
En del breakups blir ju bra efter ett tag när man faktiskt inser att det finns fler fiskar i dammen och de kanske till och med är bättre än den förra torsken.
Kan man fortsätta vara vänner efter en break up så är det nog att anse som en bra sådan eftersom då har båda accepterat den och kan gå vidare fast fortfarande ha kontakt.
Hmmm...
Bad Breakup: drapstrusler, utroskap, beskyldninger, stalking, endesløse sms og telefonsvarerbeskjeder med hatmeldinger.
Bra Breakup: Man skriver under skilsmissepapirene med et smil fordi man vet at man kommer til å få det bedre hver for seg enn sammen, tar en gravøl for det havarerte forholdet og diskuterer hverandres fordeler og styrker som person, fordi man faktisk er himla glad i den andre personen selv om man ikke vil være kjærester lenger.
Bad Breakup nr 2: Det tar aldri skikkelig SLUTT, men halter videre av og på bare fordi ingen er sterk nok til å si NEI! STOPP! Jeg VIL IKKE mer, fordi man fortsatt og alltid går og håepr at den andre en gang skal bli den personen man egentlig drømmer at de KAN være (men ikke er).
Breakups i sig är väl sällan bra. Om inte som Jerra skrev båda två är ense... men så fort den ena har känslor, om än lite känslor kvar så kommer det ju göra ont och då kan det ju inte per defenition vara bra.
Sen som sagt kan det ju säkerligen kanske vara bra i längden and all that jazz men fan det är banne mig svårt att se just nu i alla fall för min egen del.
Men ovänner är ändå onödigt att bli. Jag menar det handlar ju ändå om en person som man delat ganska mycket med under en del av sitt liv.
Men just nu vore det väldigt gött om jag kunde ha the guts att hata lite... eller åtminstone tycka väldigt illa om. Om ni förstår vad jag menar med allt med flum.
Oftast blir man ju ovänner för att en av parterna är sårade och känner sig dumpad och det är då det är så lätt att utsätta den andra för aggressioner. Detta kan även vara ett försvar för att man ska byta riktning på sina känslor och gå från att starka "fina" känslor och sedan omvända dem till "fula" men fortfarande mycket starka känslor.
Men man är ju väldigt stark som person om man kan tänka steget längre än att avsky någon för att denne har dumpat en, då har man utvecklats som människa eftersom detta är per automatik det som är lättast. Känns det ingen ens aningen lättare för varje dag som går Anna?
klart det gör det. Men det kommer ju göra ont ett tag framöver är klart... och så får det vara, sen behöver jag ju inte gräva ner mig och inte göra annat än sitta hemma och sura heller...
Det intressanta är att jag tidigare tyckt att det är konstigt att folk som bryter blir sådana fruktansvärda ovänner, personer som levt ihop och varit supertajta bara hatar varandra efteråt. Men nu fattar jag att det är så mycket enklarare att byta en känsla mot en annan. Sen att jag är värdelös på att göra så är en annan sak.
Ja jag tror att man byter inrikning på sina känslor och grejen är att de fortfarande är fruktansvärt starka och därför blir man så fruktansvärt ovänner och hatar varandra (dock inte så extremt alla gånger som tur är).
Tror det är lättast för många att inte ha någon kontakt alls efteråt för då behehöver inte känslorna komma upp till ytan igen. Därför tror jag att ett tecken på en "bra breakup" är att på långt sikt kan man faktiskt umgås som vänner. Man tycker ju faktiskt om en person som en människa och oftast är tomrummet störst efter en personlighet och inte en parter.
Skönt att höra att det går bättre och bättre dag för dag MEN saknaden kommer nog sitta i länge för det gör den.
"Love&Hate" Helt enig med deg Anna! fasan så mye enklere om man kan hate exen litt... så slipper man å savne dem så fælt? Men.. hatet gjør jo også bare vondt, så det der funker jo ikke... Kanskje vi ofte gjør en breakup vondere enn den er fordi vi i bunn og grunn behøver litt konflikt for å legge noe bak oss og gå videre med livet.
Kanskje den aller verste breakupen er en som IKKE gjør vondt... det forholdet som bare renner ut i sanden, en dag er det bare over og ingen har noen sterke følelser lenger? Så tråkigt!!! (eller bare tragisk?)
lärde mig en alldeles ny grej idag om breakups! fy fan rent ut sagt va gött det är att få snacka ut på riktigt! och faktiskt kunna skratta lite tillsammans och sen säga att vi ses när vi ses och det kanske tar lite tid men damned it vi måste ju i slutändan ändå vara vänner.
uh vad vuxen jag känner mig då! men det känns ändå bättre att vara vuxen och få säga bra saker än att bara vara bitter och deppig!
Hur lång tid är normalt att sörja längta efter ett x?
Jag tror normalt sett att det inte finns några bra breakups. Iallafall inte om det finns barn med i bilden..
Finns det barn med i bilden är det svårt med breakups, man måste ju ändå hålla skenet upp inför barnen och inte smutskasta deras mamma/pappa. Dessutom måste man ju fortsätta att hålla kontakten på grund av barnen.
Tyvärr finns det ju ingen tidsaxel att gå efter när det gäller att sörja ex. Det är sådant som kan ta hur lång/kort tid som helst och man måste ge sig tiden.
Finns det barn med i bilden tycker jag dock att man ska kämpa mer och inte ge upp i första taget när det gäller förhållandet!
enig med Sara faktisk, i at det ikke finnes bra breakups: Synes heller man kan bruke mer tid FØR man går inn i et forhold, for å bli kjent litt gradvis. Worst case scenario er jo stort sett å fylleragge, hoppe til sengs og se hva det blir.
Da har man begynt i feil ende på noe vis tror jeg. Fysisk intimitet (les sex) blir jo helt meningsløst om man ikke har blitt kjent med hverandre først eller har sterke følelser for hverandre.
ellers til Sara, om sørgetid: en smart fyr sa en gang: "den beste måten å få ut en gammel spiker på er å slå den ut med en ny en". Det han mente å si var: Den beste måten å komme over en X er å bli forelsket i en ny.
Hej Jessica och Anna!
Rolig blogg ni fått till tycker jag. Känns lite som brevfilmen i "Bullen".. Jag förstår att man inte bör besöka bloggen utan att lämna avtryck så här kommer en klassisk fråga som ni får fundera på.
Varför är det många som finner det mer intressant med "farliga, tuffa” tjejer/killar än "vanliga, snälla"?
Många (framförallt tjejer) menar att det är en vilja eller en tro på att i framtiden kunna förändra en person (alltså ett maktbehov styrt av intellektet) som gör att de väljer en ”farlig partner”. Personligen tror jag att det är känslorna och i det här fallet det undermedvetna som styr ett sådant övervägande snarare än intellektet.
Jag tror att det kan ha att göra med att sexualitet rymmer sådant som aggressivitet, svartsjuka, hänsynslöshet, djuriskhet – hos både kvinnor och män. Jag tror att det för vissa är lättare att leva ut dessa känslor som trots allt för de flesta är lite läskiga och många gånger tabubelagda, med en partner som man finner är farlig och kanske till och med oberäknelig, snarare än med en partner som kanske är tillgiven, snäll osv. - Jag menar det är ju lättare att visa aggressivitet hänsynslöshet och djuriskhet mot någon som är farlig och som man inte litar riktigt på, än mot någon som är snäll och tillgiven. Eller har jag kanske fel?
Paradoxen är ju dock att det är de snälla och tillgivna tjejerna och killarna det funkar med utanför sovrummet…
Har ni kanske någon annan förklaring?
För att koppla till tråden tror jag att inleda ett förhållande med de farliga typerna är en grogrund för badbreakups.:)
Hei Prinsen, og takk for veldig spennende innspill! Jaha, dette med "bad guys" har jeg selvfølgelig INGEN erfaring med i det hele tatt... eeeh, ok kanskje bare EN. Og det var nok.
Vet jo ikke hvordan det er for gutter, men tror at mange jenter egentlig ønsker seg en sterk mann, men ikke helt vet HVA SLAGS styrke det er de ønsker. Hvis man misforstår ytre styrke og indre styrke, så ender man jo gjerne opp med vanskelige menn. Personlig vet jeg at jeg behøver en mann som er sterk i seg selv, som har et eget liv og egne venner&interesser. Han må være sterk nok til å verdsette at jeg er svak og følelsesmessig ustabil iblant, ellers kjenner jeg meg ikke trygg. Hvis jeg ikke kjenner meg trygg i en relasjon kan jeg bare dele litt av meg selv, trekker meg unna og kjenner meg ensom.
"Jag tror att det kan ha att göra med att sexualitet rymmer sådant som aggressivitet, svartsjuka, hänsynslöshet, djuriskhet – hos både kvinnor och män"
Jepp, det er jeg enig i. Og det er viktig å gi rom for/akseptere at disse elementene er der, kanskje til og med lære seg å se at disse egenskapene også kan ha en funksjon og verdi i et forhold. Bruk dem, men ikke la dem bruke deg, og ikke fortreng dem.
Learn to embrace your dark side! (Star Wars sitat?) Kan også være sant for løøøv. Urealistisk naiv godtroenhet er søtt og mysigt, men ekte power kommer fra å lære å kjenne og GODTA sine skyggesider.
"Personlig vet jeg at jeg behøver en mann som er sterk i seg selv, som har et eget liv og egne venner&interesser. Han må være sterk nok til å verdsette at jeg er svak og følelsesmessig ustabil iblant, ellers kjenner jeg meg ikke trygg. Hvis jeg ikke kjenner meg trygg i en relasjon kan jeg bare dele litt av meg selv, trekker meg unna og kjenner meg ensom."
Citatet tror jag gäller för 99,9 % av befolkningen oavsett kön. Tror alla vill kunna känna sig trygga i en relation. Jag vill tillägga att de flesta killar vill tillika ha en stark och självständig tjej, såväl som att tjejer vill ha en stark och självständig kille..
Frågan är bara vad som innefattas i begreppet stark? Är det någon som kan utveckla?
I sammanhanget kanske typen som är känslokall, dominant och manipulativ kan missupfattas som stark. Dessa typer menar jag är svaga oavsett kön. Jag menar att det till och med är starkt att i vissa situationer visa sig underlägsen, sårbar, ledsen etc. oavsett kön. Jag vet att många, många killar har svårt att bejaka denna sida. När man pratar med killar menar de flesta att det beror på att det kvinnliga könet har svårt att acceptera att en kille är på detta sätt. Jag får uppfattningen att det på någotvis är så att kvinnan känner sig obekväm med att mannen visar sig ha helt mänskliga sidor. Jag vågar påstå att vi fortfarande en bra bit in på 2000-talet tyvärr knappast kan anses jämställda mellan könen i denna fråga. Med det menar jag att kvinnan i de flesta fall har ett större utrymme i en relation att bejaka sina ”svaga” sidor än vad män har. Mannen förväntas vara stark och kvinnan gillar enligt min uppfattning inte när mannen tar plats i hennes revir...Många killar drar sig därför från att visa känslor i rädsla för att bli sårade/lämnade. Min uppmaning är -Kvinnor var ”starka” och ställ upp för era män och uppmana dem ta lite av era utrymmen, så blir relationen både bättre och mer jämställd.
Comments…
eeeeh... Wow! Heia prinsen, du er kul:) utrolig bra skrevet om vanskelig tema. Helt enig med könslikhetene du beskriver.
Hvem er det som er sterk? Her er ett forslag til definisjon: Den som kjenner sine egne styrker og svakheter og våger å være seg selv.
Det er alltid sterkt å våge å vise seg svak, ledsen, dum, uperfekt... bare det å kunne VISE følelser er jo veldig sterkt i seg selv, og kanksje fordi sinne er en av de få "aksepterte" mannlige følelser er det ofte bare den menn slipper undan med å vise. men vi burde ha kommet lenger enn dette nå!
Jeg må si at menn som kan gråte er utrolig attraktivt. Mye av attraksjonen til en "bad guy/girl" er jo ofte at de egentlig er svært svake sårede barn som trenger mye trøst og kjærlighet. Vi ønsker vel alle å bli "behøvd" i en relasjon, det er tilfredstillende når noen trenger deg. En slik relasjon blir bare syk når en ustabil "bad guy/girl" ikke klarer å kontrollere følelsene sine og lar sinne og sjalusi ta overhånd - dermed blir de manipulative/ondskapsfulle og lar skyggesiden ta over.
Ellers... sterk/svak... tror det er vanskelig hvis det er stor ubalanse i forholdet: begge bør kunne være likt sterke og svake. I en harmonisk relasjon utfyller partnernes sterke og svake sider hverandre så de kan støtte hverandre på godt og vondt.
Tack prisen för att du tar upp ett alltid aktuellt ämne och ett relatiovt känsligt ämne.
Håller med om att det på många plan är så långt i från jämställt som det kan bli och kanske särskilt inom relationer. Tror det är som du säger att kvinnor vill vill ha starka män att luta sig tillbaka på. Tror det handlar om att många kvinnor har ett behov av att känna sig "små" och beskyddade både i sängen och utanför. Man vill ha en man som försvarar och får en att känna sig trygg. Många kvinnor förknippar detta med svarsjuka män som har kontrollbehov och tar detta som något vackert och fint. "Han är rädd om mig och vill förvara mig" och accepterar sedan att han får utbrott och ska slå ned varenda kille som ens kommer i närheten. "Detta är för att han älskar mig" och därmed kanske man blundar för de farliga tecknen. Kvinnorna förknippar svartsjuka, dominans och ägandebehov med kärlek och trygghet.
Åter till din fråga prinsen:
Frågan är bara vad som innefattas i begreppet stark? Är det någon som kan utveckla?
Jag tror att det är relativt individuellt vad som anses som stark. Många förblindade tjejer anser att styrka är de egenskaper på mån som jag nämnde ovan medan andra vill ha som Anna skrev, en man som står upp för sitt egna liv och som låter mig vara precis den jag är men ändå alltid finns där och ger mig kärlek och trygghet. Jag tror man får gå tillbaka och se på sig själv. Kan det vara så att en för tillfället svagare person vill ha typ nummer ett medan en starkare vill ha nummer två? Vad tror ni om detta?
Till Prinsen:
Hur många grodor måste man kyssa för att få träffa dig?
eeehhh... Relations-forskeren Empress Anna har nyss oppdaget at hun ikke er så duktig på å disponere sine innlegg... her for exempel skrev hun jo aldri noe om hovedtemaet, nemlig kulturforskjeller og løøøv... Aha. Det ble en breakupblogg istedet. Uffda.
Vi prøver igjen!
Skicka en kommentar